Under andra världskriget mellan 1942 och 1945 blev cirka 100 000 krigsfångar fraktade till Nordnorge för att bygga vägar och järnvägar.

Fångarna kom huvudsakligen från länder som Sovjetunionen, Jugoslavien och Polen.

Tyskarna hade 54 olika arbetsläger, så kallade Stalags, i de norska fjällen och det hela administrerades av nazisternas Organisation Todt. Förhållandena var omänskliga och tusentals fångar omkom. Vägen de byggde kom därför att kallas Blodsvägen.